Skotska rötter
Kustroddare eller kustvakt fotograferade från bryggan i Skepparkroken.Bilden är troligen från 1890-talet. Husen i bakgrunden kan man hitta på kartan från 1809.
En aprildag 1803 anlände sju smeder och en redskapsmekaniker från Skottland med båt till Skepparkroken strax norr om Ängelholm. Major Stjernswärd på Engeltofta gods hade genom förmedling av en lord Kellie lyckats engagera skottarna i syfte att modernisera lantbruksnäringen på godset. En av dem som var med på båten var släkten Hains anfader, John Hain, 1780–1846.
De första åren arbetade John som inspektor hos major Stjernswärd. Senare arrenderade, och längre fram ägde och brukade, han gården Huntley nära Engeltofta gård.
1805 gifte sig John med Hedvig Maria Falck, 1786–1844, från Barkåkra, dotter till prosten Magnus Falck. I sitt äktenskap fick John Hain två söner. Äldste sonen Charles William växte upp i Skottland där han sedan övertog släktgården Morton of Blebo i Kemback, Fife, i närheten av St Andrews. Yngste sonen Thomas, 1809–1871, stannade i Sverige och valde att utbilda sig till präst. Han verkade som kyrkoherde i Ronneby från 1851 fram till sin död.
Skepparkroken, som ligger en bit nordväst om Ängelholm, på en karta från 1809. Förmodligen såg det ut precis så här när John Hain d.ä. steg i land sex år tidigare.
1831 lämnade John Hain sin egendom och flyttade söderut till Burlöv utanför Malmö där han arrenderade Stora Bernstorp gård och Dalby kungsgård fram till sin död 1846.
Sonen Thomas Hain, 1809–1871, fick i äktenskapet med Beda Kraak nio barn. En av sönerna, Folke, 1842–1898, utbildade sig till jurist och kom till Malmö som länsnotarie och sedermera kronofogde och häradshövding.
1876 gifte han sig med Charlotte Beijer, 1850–1911, syster till en av G & L Beijer ABs grundare, Gottfried Beijer, 1838–1901. De fick i sin tur sex barn varav Erskine, 1877–1959, och Richard Hain (Jan Hains farfar) var verksamma inom G & L Beijer AB större delen av sina liv. Richard Hain var gift med Ebba Sahlin och fick tre barn – John, Brita och Mauritz.
Tartanmönster, eller skotskrutigt mönster, är sedan 1800-talet en nationalsymbol för Skottland. Mönstret till vänster och slipsen ovan har koppling till Jan Hains skotska släkt som kommer från distriktet Fife och ingår i klanen Erskine.
Erskine Hain, VD i G & L Beijer AB åren 1914–1959, var gift två gånger. Första hustrun, kusinen Anna Beijer, var dotter till Beijers grundare Gottfried Beijer. Banden mellan familjerna Beijer och Hain knöts därmed ännu tätare. Gottfrieds bror och medgrundare till G & L Beijer AB, Lorens, var gift med Agnes Sahlström. Äktenskapet var barnlöst.
Gottfried Beijer härstammade från gamla malmösläkter. Tillsammans med Frans Suell brukar han nämnas som grundare av det moderna Malmö. Vid sidan om sin omfattande och framgångsrika affärsmannabana var han aktiv inom en mängd olika områden och tog initiativ till att starta många företag inom industri och kommunikation.
Brodern Lorens Beijer, 1839–1910, hade stor del i att G & L Beijer utvecklades till ett av Sveriges mest framgångsrika företag inom kol och koks. När bolaget år 1908 ombildades till aktiebolag blev han dess första styrelseordförande.
Fabriken för produktion av moderna jordbruksverktygsom major Stjernswärd lät bygga stor klar 1804 - den första i sitt slag i Sverige. John Hain d.ä. kom med sitt skotska specialistteam spela en betydande roll för moderniserigen av lantbruket. Under de första tio åren levererades härifrån 17 tröskmaskiner, 140 sädesharpor, 55 hackelsemaskiner, 746 plogar, 379 harvar, 8 trumlor, 48 såningsmaskiner och 9 potatiskvarnar.
Bröderna Erskine och Richard Hain är starkt förknippade med G & L Beijer AB. Men det var, som nämnts ovan, bröderna Gottfried och Lorens Beijer som hade startat handelshuset. Eftersom båda saknade manliga arvingar överläts så småningom driften av företaget på ingifta Hainare. Visserligen hade Gottfried fyra döttrar, men på den tiden ansågs det inte vara ett kvinnogöra att driva företag.
Familjerna Hain/Beijer har en lång tradition av donationer till vetenskap och kultur. Här följer Jan i sin släkts fotspår.
Huntley gård byggdes i anslutning till Engeltofta och ägdes av John Hain d.ä. Efter att byggnaden brann ner återställdes boningshuset i början av 1900-talet till sitt nuvarande skick.
När stadgarna för Inga och John Hains Stiftelser för Vetenskaplig Medicinsk respektive Humanistisk Forskning skrevs i början av 1980-talet var tillgångarna bundna i G & L Beijer. Jan fick i uppdrag av sina föräldrar att efter deras bortgång starta stiftelserna. Detta möjliggjordes genom att Jan avstod från en inte obetydlig del av sitt moders- och fadersarv.
Jans egen stiftelse – Jan Hain Stiftelse för Vetenskaplig Klinisk Medicinsk Forskning – delade ut stipendier första gången 2013.
Jan Hain, vice ordförande i G&L Beijer mellan 1994–2002. Foto: Gunnar Nydrén.
Med start 1994 har årligen delats ut stipendier till forskare som verkar i Malmö/Lund-regionen.
Tio år senare donerar Jan ett betydande belopp för att dels stärka kapitalbasen i de tre tidigare stiftelserna, men också för att bilda en ny egen stiftelse – Jan Hain Stiftelse för Vetenskaplig Teknisk Forskning inom Miljö och Klimat.